Vi ger varandra tid som är det dyrbaraste vi har.
Hej Caleesi.
Nu ler du sådär,
jag vet precis hur.
Jag har tänkt hela morgonen på det du sa imorse.
"har du tänkt på hur vi pratar med varandra?"
Nej, jag har inte tänkt på det. Jag har kännt det.
Det här med att vi pausar en stund för att få höra om varandras dag.
Jag ser det lite som att vi saktar in så vi kan gå i samma takt igen.
Jag gillade att du la till att vi inte tar varandra för givet.
Jag svarar oftast inte så mycket. Du får kanske en leende, en nick eller ett "hm.. ah"
Men jag ska berätta det att...
det tar lite tid för mig. Det kommer så mycket känslor som jag måste bestämma vad de betyder innan jag kan sätta ord på dem. Allt så jag vet att jag det jag säger är baserat på vad jag känner.
Nu ler du sådär,
jag vet precis hur.
Jag har tänkt hela morgonen på det du sa imorse.
"har du tänkt på hur vi pratar med varandra?"
Nej, jag har inte tänkt på det. Jag har kännt det.
Det här med att vi pausar en stund för att få höra om varandras dag.
Jag ser det lite som att vi saktar in så vi kan gå i samma takt igen.
Jag gillade att du la till att vi inte tar varandra för givet.
Jag svarar oftast inte så mycket. Du får kanske en leende, en nick eller ett "hm.. ah"
Men jag ska berätta det att...
det tar lite tid för mig. Det kommer så mycket känslor som jag måste bestämma vad de betyder innan jag kan sätta ord på dem. Allt så jag vet att jag det jag säger är baserat på vad jag känner.
Det tar lite tid att omforma mina känslor till ord. Men bara så du vet, så du inte tror att jag inte har något att säga om saken. Det är bara det att jag bryr mig så mycket och
jag vill att det ska bli rätt.
Men,
meningen med det här lilla inlägget är att dela med mig av lite mer. Jag vill fortsätta ge dig en bra dag idag.
Minns du den här dagen? Det var den 26 februari 2012.
jag vill att det ska bli rätt.
Men,
meningen med det här lilla inlägget är att dela med mig av lite mer. Jag vill fortsätta ge dig en bra dag idag.
Minns du den här dagen? Det var den 26 februari 2012.
Jag minns hur jag sitter i vardagsrummet med nytänd brasa och raggsockor och ser att du skrivit. Du vet om de tankar jag hade då,
och hur otroligt mycket det där lilla gjorde.
Jag blev jättenervös. Tänk om jag fotar jättedåligt och han inte gillar det? Tänk om vi inte kommer överrens? tänk om jag blir sådär konstig och han .. tänk om.. tä.. ja. Du förstår.
Dagen gick.
Du säger att jag borde komma ner till Uppsala så vi kan umgås,
kanske ta en öl.
Jag tänkte va?, vill han att jag ska komma ner? åh.. ja.. det vill jag verkligen.
När vi skiljdes åt hade jag inte varit osäker en enda sekund.
Jag höll tummarna för att vi skulle lära känna varandra mer.
Minns du den? Det är från 1 maj 2012.
Jag blir överlycklig när jag får komma ner.
Du säger till mig när vi går utanför Ica luthagen att jag är fin i håret. Men lägger sen till att hela jag är fin idag. Jacob nickar instämmande och ler mot mig.
Jag är blyg hela dagen. Säger inte så mycket. Men jag trivs. Jag ville inte vara någon annanstans i hela världen.
Sen diskuterar du och Jacob hur ovanligt det är att jag kom ner helt själv
"det är nåt du eller jag skulle kunna göra".
Du lät nästan lite imponerad.
Det var första gången jag kände att det var något speciellt med er.
Jag kände mig väldigt...
hemma.
Jag var så tacksam för att du gav mig modet.
Jag var så tacksam för att du ansträngde dig att vi skulle bli vänner igen.
Minns du jazzfesten?
Utan dig hade den inte blivit av.
"
- Hej calle.. du det har blivit lite förändringar. Jazzfesten blir en förfest istället. Folk vill dra vidare till falun.
(Jag vet inte om du hörde hur besviken jag var. Men jag tror det)
- men va.. hur kan de vilja dra vidare? vaFAN. Du har ju sett fram emot det så jävla mycket.
- Vill du dra vidare?
- Nej fan, jag stannar hellre kvar hos dig"
Du, jacob och gustaf var kvar till sena natten.
ni GICK hem.
Har du tänkt på att vi pratat iallafall en gång i veckan sen den 14 februari 2012?
Tänk på balen och hur vi tog oss igenom den. Tänk på dagen efter muren och hur lättad du var. Tänk på när du kom hem från etiopien och när jag provade klänningarna. Jag kan inte beskriva vad jag upplevde då. Din pappa. Din syster. All värme.
Mamma berättade en sak du sagt "Hanna röker bara när hon är med martin".
Du hade helt rätt. Du vet inte vad det lilla gjorde.
Jag tror att det var du som sa en gång att jag kommer ihåg små stunder. Tack för att du sa det.
En till sak,
en dag när jag var med en vän vid långsjön kom du gåendes med en gitarr. Ni var ett helt gäng.
Du säger:
"- vi hänger kvar här ett tag. Sen tar vi subway innan vi drar till.."
Då planerade du lika mycket som nu.
Det här var 2009 btw. Tror jag. Eller 2008?
Jag minns att jag önskade att vi var vänner.
jo juste,
När du sa "jag gillar när du har massa svart på dig"
det var inte meningen att avfärda dig.
Jag sa att svart är den tråkigaste färgen som finns.
Men det jag menade var att jag personligen känner mig färglös när jag bär det.
Hur som helst.
Jag blev glad att du påpekade det. Så tack.
Vad jag skulle säga till dig om jag var vikarie för dig som liten?
Du kommer att hjälpa många människor i ditt liv.
Vad jag skulle säga till dig over there in the future?
Tappa inte ditt hjärta, det är det finaste du har.
nu då?
Tack för att du ger mig av din tid, och för att jag får ge dig av min.
Vi hade kunnat gjort något annat av den. Men väljer det här. Bara det säger något.
Kommentarer
Trackback
