Jag tyckte om att se dem stå där och le

Jag saknar mina buddhas. 


mina bröder, med deras guld

 

himlen är sollös men gul till färgen och jag står på ett tak så högt att jag nuddar den med händerna.

En rytm. 


Du känner den ibland, så du vet vad jag pratar om. Jag ska bara, förtydliga mig något.

Den hörs inte, så du vet egentligen inte om den existerar eller bara svävar i takt och samtidigt som dig. Ryggraden känner av den, kanske djupt in - som en värme. Även dina fötter känner den, som om sanden du går på plötsligt blir till sten. 

Den rytm som gör att din första tanke när du vaknar är en längtan. Din sista önskan innan du somnar är att få vakna. Den trygga rytm som gör bakhuvudet tungt och som säger dig när du vaknar i natten att 
 

det är okej,
bara vänd dig.
Och tamed dig täcket.

Nu kan du somna om.



Rytmen jag pratar om är den rytm som ligger nere i magen. 

Din rytm. 

Seglen kanske håller den här gången, bara gud vill lite mer.

Jo,

jag nämnde kanske inte det.



Jag har en visning till att gå på i helgen.

En tvåa nu då,
på Hisingen. 

du ser så mycket mer

Ibland suckar jag högt och vänder om

Någon lägenhet blev det då inte,

Jag har nog aldrig mött någon så enormt förvirrad människa i mitt liv. 



Alltså,
inte någonsin. 

När jag tittar på himlen känner jag viljan att smälta samman med molnen

Så länge gud vill och seglen håller

Jomen,

eventuellt har jag en lägenhet imorgon.


En fyra.
På Hisingen.
I Brunnsbo.

som går samma öde till mötes

Brinnande eld, du glöder i mig.

 
 
Klicka på bilden bara.

Det här känns bra. Den här känslan är bra.

"You is kind,
you is smart,
you is important"


- The help. 

då vi åskar

Ibland tänker jag på att inte tänka för mycket

"The lonliest people, 
are the nicest. 

The saddest people, 
smile the brighest. 

The most damaged people, 
are the wistest.


All because they do not wish to see anyone else suffer the way they do."

-

".. so if you propose to speak,
always ask youself,

is it true?
is it necessary?
is it kind? "

- Buddah

Innan solen och regnet

Jag hade alla mina bitar på plats.
Där låg de varmt och tryggt och trivdes. 

Men göteborg slungade mig på rygg och havsvindarna ställde till det för mig.
Mina bitar svävade nu som ostyriga kalvar till moln i en atmosfär jag aldrig stött på.


Jag stängde dörren igen.


Nu dock,
börjar jag äntligen vakna och känna mig lite stadigare,
varmare,
tryggare. 


Så,
för varje dag som går,
känns allt lite mer naturligt,
och efter varje sol,
så känns regnet lite lättare. 

Men vad gör man

Det här med att Ernst lyfts fram som "inredare" i SOSuppdraget..


I ett program som vill att vi ska skänka pengar för välgörande ändamål,
väljer att använda en svensk profil som får betalt för att inreda andras hus.

en lite störande konsumtionsfråga,
anser jag. 


Om sommaren

Han skickade en bild och skrev om att åka på en gatumusikturne med ett skönt gäng i sommar. 


Det gav mig gåshud. 

minnen

Åh, är det min tur nu?

hej,


idag är det choklad, akryl och rödvinsafton. 


tacka gudfan för det. 

Det har verkligen fått hitta sin plats

 
 
 
Det känns bra. 


Det känns så fruktansvärt bra att det rullade glädjetårar. 
Jag vet vad jag ska göra nu,

och jag tror på det. 

Jag vet nu

hur det känns när hjärtat vibrerar i frenesi

Jag vill hjälpa till. 


Då jag ser filmer eller bilder på människor ute i världen som hjälper andra hugger det till utav längtan i hjärtat.
En utav mina största önskningar är att få resa världen runt och arbeta som bildlärare, hjälpa dem som behöver.
Jag vill bli volontär i utbildningssyfte eller i ett restaureringsarbete.

Och så snackar jag länder där jag kan jobba för lite och ingenting bara jag har råd med mat och logi. 
För mig har pengar inget värde. 


Men hur gör jag?
Vem ska jag kontakta, när? vart? 


.. vågar jag?

Mitt i hjärtat

En tågluffsommar 2013

För sekunderna sedan bestämdes en månad tågluff sommaren 2013.

1 juli till 1 augusti.


Spanien - italien - kroatien, here we fuckin come.

När det slår om

Jag har inte så mycket inspiration till skrivandet för tillfället, 
vilket antagligen märks.



Jag målar ur mig det mesta numera. 

att tänka med hjärtat

"Unless it's a passionate extraordinairy love, it is a waste of your time.
There are so many mediocre things in life,

love, 

should'nt be one of them"




- dreams for an insomniac

de säger att hemma är i hjärtat

 
 
 
Men jag saknar hemma.


Jag saknar mitt krypin.
Att vakna till fåglarna och morgonen i stickat. 
Jag saknar teét i honungskoppen och tekannan.
Jag saknar värmen och lukten i köket utav vedeld och kaffe. 
Knarret i det fjärde fotsteget, trippandet utav kattassar.
Söndagsmornarna klockan nio och hembakad siktkaka med bregott havssalt,
grovrökt skinka och gammeldags mjölk. 
Jag saknar kvällens dåsighet av värmen från vedspisen och den gamla musiken.
Jag saknar luften och träden och sikten från balkongen.


Jag saknar hemma. 

Bara för att

Jo,


nog åker jag till uppsala allt. 

Carl-Michael, you owe me. 

det börjar bli lite mer "amazing" i allt.

Jag kanske åker till uppsala och agerar date. 
det återstår att se. 

MEN,
iallafall. 


Dagarna går, 
VFU'n är amazing,
LLU'aren är amazing,
min "kollega" är amazing,
och fd HDK'aren på andra sidan skolgården är amazing. 



Till min allra största förebild, Jonas Peterson.



Jag ville bara dela hans historia,

för den fick mina tårar att rinna.
Av glädje förstås. 

Han ska bli störst.



I saw the fire and thunder;
through the night, you know I was alone

And as it pulled me under,
the thought of you carried me home.

Matt

Om ändå det alltid vore såhär

Jag ville bara säga det att min käraste vän,

fanny,


hon kommer ner med stormiga höstvindar och öppnar upp.

Göteborg är mycket mysigare såhär,
med käraste vänner bredvid.




Imorgon spelar Matt Corby och jag blir euforisk av längtan. 

Marigold

En plats med historier. Tankar. Längtan, vackra minnen och drömmar.

RSS 2.0