Hej Sophie.

Untitled from Hanna Nilsson on Vimeo.

Tack Patti. Ännu en gång.

Hej Linda.

Hej Fansy.

 

Please, be kind. - Matt Corby.

Jag vill verkligen skriva om allt bra som händer. Typ som jag har så fantastiskt fina vänner. Min familj saknar mig. Jag är duktig på det jag gör. Jag är lycklig. Jag går i ett par hela skor. Jag har vatten. Jag bor i en asstor lägenhet. Jag har mat. 


Men jag kan inte blunda för allt jävelskap. 
Människan gör mig besviken. Ledningen gör mig besviken.


Vi tror att vi måste göra mer för världen,
när vi egentligen måste göra mindre

jag orkar inte se fler orangutanger bli brända till döds,
jag orkar inte se fler fåglar som dött och förmultnat och blottat mänskligt skräp i magsäckarna. 
jag orkar inte se fler inhemska stammar i sydamerika som blir av med sina hem på grund av välfärdsamhället.
jag orkar inte se fler regnskogar bli skövlade för att någon ska bli rikare.
jag orkar inte se fler bilder på barn som lider.
jag orkar inte se fler texter som lyder "there are more fruit in a rich mans schampo than there is on a poor mans plate".
jag orkar inte se fler videor på unga som så hemskt gärna vill begå självmord.
jag orkar inte se fler tidningsuppslag om bomber.
jag orkar inte se fler framsidor om jordbävningar och familjer som förlorar varandra. 


jag

orkar

inte

se 



jag gråter över hur tacksam jag är för att jag lever. 
och för att jag mår bra.
för att jag är hel.
för att min familj är hel.
för att mina bästa vänner lever. 


jag kan verkligen inte beskriva hur mycket som faktiskt finns under det simpla ordet

liv

och hurdet är som faktiskt får leva sitt. 

Till skogs

Såhär summerade jag 2010. Tiden går så fort.

It's time to sum things up, right? 

But now when i think about it i can't remember very much from it, guess i havent been very observant while living through it. But a few things do appear.

I lived through the spring only on the longings for the summer. I did have a period somewhere right between winter and spring when the only thing I wanted was to get out of here, leave everyone i know, everything i am. I couldnt find anything that was precious enough to me that would make me stay in this town. 
But spring went and summer came, me and my friends in school got closer. Peace&love could have been much better, but one person was there to light the whole thing up and we went through light and darkness, she lost her phone and I lost my clubmasters. But we fought through the shitty puss without.
I ended my summerholiday in Härnösand with my cousins and after that i went to stockholm with good friends.
Somewhere here i began to understand what it was that i didnt want to keep, what I wanted to be, what i wanted to leave behind and what i had to do to become. Everything changed.
Autumn was at my doorstep and i turned 18. Me and my friends became closer then ever. I started to understand what i did put value into, what i was looking for in other people and what i thought was important in life, so i chased after it.
I went through alot of changes within and a friend introduced housemusic to me. I was hooked, but still i couldnt understand why i always wanted change.
The autumn became colder. I met my cousins again and this period ran away with nothing to hold on to. The autumn was suddenly over, my tattoo became the mirror to my heart and soul and the winter had begun. I guess it was somewhere here i understood music was my fire, and i spent alot of time dreaming through my windows at night looking at the stars above. A very good friend appeared 1000 miles away from here, Sidewalk youth was born and now we're suddenly halfway through winter.

But there are a few things im proud of. I found my love in 30stm. I got to now myself better. And i got one HELL of a start for 2011 that can be nothing else then the start to the new me. 
I dont want anything to change.



Det är så lustigt vad som har hänt sen dess. Vad jag värderar nu och vad som faktiskt har betytt något sen dess. Idag vet jag att allt som är äkta stannar kvar,
och det har det verkligen gjort. 

Vad kallar man det för, liten och oförstörd?

 

Det kallas spirit science, och det är fantastiskt.

 


Se hela serien. 

Devant les filles

Det här med mystik. 
Om gamla sägner,
mytologier och antropologi. 
och världen. 


T.ex. den femtusenåriga staden de hittat under ett berg i Egypten som bara kunde öppnas inifrån. 
Pastor Cespi's metalltavlor från en urinvånarstam man inte vet vart de kommer ifrån som indianer hämtade ur skogen i Ecuador. Eller de tre underjordiska gångar de hittade i Transylvanien. Eller merkaba. Eller Kundalini. Eller att sfinxen byggdes då det fanns vatten i egypten vilket var tolvtusen år sedan. 



Jag vet inte hur jag ska hinna med allt. 

Göra göra göra lös

Lite förälskad, Brian Fellon från The gaslight Anthem

 

Gabrielle Aplin

För hjärtat

Från det innersta där det är rent

Jag älskar livet.

Jag börjar älska mig själv,
alltså på riktigt. 

Jag kan inte riktigt förklara det men jag har liksom ett konstant lugn,
oavsett hur kaotiska tankar jag har. 

Det finns alltid en lugn plats inom mig och jag vet hur jag tar mig dit. 
Jag har åtvervänt till tankar jag hade som barn,
tankar jag glömt och vägar jag tappat bort
de kommer tillbaka nu när jag upptäcker vad som är jag


Det är bara så skönt.
Jag önskar att alla människor som lever får känna såhär. 

Det önskar jag verkligen. 

Marigold

En plats med historier. Tankar. Längtan, vackra minnen och drömmar.

RSS 2.0