Jag snurras in bland dem

innan jag nått stormens öga
sveps jag runt bland ord och minnen

jag tänker,
vill du
kan vi
jag önskar


men i slutändan är allt väl ändå
din
och min
bästa vän berättade
att kärlek finns och rör sig alltid

den väljer bara att uttrycka sig olika
alltid


nu
är det en tid av olika
en tid
av avstånd och andning

och det betyder inte
att när du ser ut från ditt fönster
och jag ser ut från mitt
så ser vi inte samma himmel
eller känner något
som inte kommer från samma plats

det finns inget mer eller mindre
det finns bara där
utan restriktioner
förväntningar eller bindningar


om det händer
så händer det

om inte
kommer det kanske
sen

eller inte alls.

Men jag hoppas
att när det blåser svalare vindar
då hjärtat känns lättare
från årets kamper

kanske dörrar öppnas igen

från mitt håll också.