Som ett underbart snurrande virrvarr utav färglagd skimmrande kaos. 

Ungefär så känns det. Jag blöder och flyter ut i ett mönster utav solsken och blommor. Jag möter vackra människor jag upptäcker nätterna med. Vi skrattar längsmed trottoarkanterna och springer ikapp över asfalten tills våra lungor känns som iskallt frost till morgondagg. Jag möter människor som snurrar in mig i sina armar, målar mig med sina ord och sina leenden. Om rödvin var en dörr har jag öppnat den så det stormar här inne. Det är ett totalt och förvirrande kaos som jag har låtit mig förloras i, men tro inte att det är ett grymt, elakt och frustande kaos. Nej! utan ett rosappudrigt skimmer som mjukgör min hud och fyller mitt hjärta med värme och fyller mina fickor med skratt och fnitter. 

Helt plötsligt har jag upptäckt en värld inom mig som ser allt i ett annat ljus. Jag letar och finner med en nyvunnen nyfikenhet små hål i väggarna jag ramlar in i, upplever och dansar ut ur med ännu mer färg under mina naglar. Den musik jag fann så svår har lossat sina torra läderrämmar och låter mig nu sjunga fritt och högt ikapp med björkarna och snön. 

Jag ser och upplever de bakgator som jag inte trodde fanns. De rum och bortglömda uppvärmda platser ingen minns bjuder in mig. De prydliga samtal jag skapar i små bubblor runt mig öppnar upp min bok och blåser liv i sidorna, sträcker ut min rygg så jag ligger platt på mahognybordet och bara andas ut och in nya krafter och mer energi. 

jag ger plats åt allt utan att stöta bort eller ut.
Allt är möjligt och allt får plats.
Jag håller balansen med nyfunna lagade lungor.

Jag suger i mig och känner hur själen växer utav kunskap och pulserar i takt med livet. 


"Hanna med sitt solsken i fickorna" 
- M