Jag börjar ana en form

Jag har väl bestämt mig egentligen. 

Tror jag. 



Jag pausar utbildningen och tar tag i livet istället. 
Åker någonstans, jobbar, utbildar mig där. 
Blir bättre.
Större. 


Hela jag behöver liksom,
evolutioneras. 


Hela kvällen igår gick jag runt med en känsla som faktiskt var främmande för mig.
Jag ville på något sätt få bort allt jag inte använder,
sälja det,
kasta,
ge bort,
ta bort.


Känslan var ungefär att vilja säga hej då till allt som varit gammalt.
Vinka hej då till tåget som innehåller allt som inte är jag. 

Med tanke på att jag har faktiskt sopat ihop allt skräp,
så antar jag att det finns en naturlighet
i att vilja få bort högarna. 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Marigold

En plats med historier. Tankar. Längtan, vackra minnen och drömmar.

RSS 2.0