Love In the Asylum
To share my room in the house not right in the head,
A girl mad as birds
She has come possessed
Who admits the delusive light through the bouncing wall,
Possessed by the skies
And taken by light in her arms at long and dear last
I may without fail
Suffer the first vision that set fire to the stars.
My eyes are wider than before
After a while you learn the subtle difference
Between holding a hand and chaining a soul,
And you learn that love doesn’t mean leaning
And company doesn’t mean security.
And you begin to learn that kisses aren’t contracts
And presents aren’t promises,
And you begin to accept your defeats
With your head up and your eyes open
With the grace of a woman, not the grief of a child,
And you learn to build all your roads on today
Because tomorrow’s ground is too uncertain for plans
And futures have a way of falling down in mid-flight.
After a while you learn…
That even sunshine burns if you get too much.
So you plant your garden and decorate your own soul,
Instead of waiting for someone to bring you flowers.
And you learn that you really can endure…
That you really are strong
And you really do have worth…
And you learn and learn…
With every good-bye you learn.
―After A While, Veronica A. ShofstallStjäl mig.
Natten är som varm sammet runt dem. Stjärnorna, brinnande diamanter på den molnfria himlen, målar vägen under deras fötter silvergrå. Natten är fulländad på ett vilt sätt, nästan skräckinjagande vacker.
De tre pojkarna, en mörk, en ljus och en - i brist på ett bättre ord - lågande, märker inte natten. Kanske är det någon del av dem som gör det, men de är unga och berusade och sysselsatta med att längst in i hjärtat veta att de är vänner, och att de alal tre känner en viss kärlek som aldrig kommer att lämna dem. Pojkarna vet också mycket annat, men inget av det verkar lika viktigt som det här. Kanske har de rätt.
- Patrick Rothfuss, Name of the wind.
Vi drack och skämtade om obetydliga saker.
>>jag hoppas att det här är ett lika bra ställe som alla verkar tycka, jag behöver någonstans att brinna<<
- Patrick Rothfuss, Name of the wind
Och skimret från en trollsländas rygg.
>>månen<<.
- Patrick Rothfuss, Name of the wind.
My thought, exactly ll
and disappear somewhere, and go find out
what everybody was doing all over the world.”
- Jack Kerouac
Som en blandning
Om vad är jag inte riktigt säker,
typ en överkryddad självbiografi där jag får alla karaktärer att låta som helgon,
platser att låta som himmelen själv och händelserna viktigare än något annat.
jag skulle vilja,
skriva om nån.
Ungefär som Jack kerouac,
fast lite Elisabeth Kostova.
Om begagnandet av elden
Käraste
sovande så långt ifrån varandra
delar vi ändå natten
Och vi drömmer varandra
om jag vaknade nu
skulle jag inte finnas.
jag drömmer dig
som drömmer mig.
Om jag väcker dig
kommer jag att försvinna.
Jack Kerouac ll
jack Kerouac
för framtiden
för att jag vill försvinna
Hela tiden.
Jag bestämde mig för att ge bukowski en ny chans,
dels för att jag vill veta vad jag pratar om då jag för andra gången
antagligen
kommer att rata hans vulgära skrivstil.
Charles Bukowski, historier från ingenstans
Sara Stridsberg, Drömfakulteten
Jack Kerouac, On the Road
Doloresvariationer
den fula grevinnan
Ibland har jag något att dela med mig utav,
och idag är det en bok.
jag har läst den kanske två eller tre gånger. Den är udda,
svår, lätt att misstolka, underbar att läsa och vacker när den är förstådd.
Nina bouraoui & Innan männen.
eller Avant Les hommes,
som jag föredrar.