men bara om du vill, så att säga
jo, juste
Man får faktiskt gå in på Avant Les hommes . tumblr . com,
om man vill.
Trycka på hjärtaknappen får man också göra.
då blir jag glad.
Man får faktiskt gå in på Avant Les hommes . tumblr . com,
om man vill.
Trycka på hjärtaknappen får man också göra.
då blir jag glad.
när solen går ner och du tar ett steg tillbaka
i väntan på tröttheten
i orolighetens tid
close your eyes and clone yourself
build your heart an army
to defend your innocence
while you do everything wrong
dont be scared to walk alone
dont be scared to like it
there's no time that you must be home
so sleep when darkness falls
----------John Mayer--The age of worry
build your heart an army
to defend your innocence
while you do everything wrong
dont be scared to walk alone
dont be scared to like it
there's no time that you must be home
so sleep when darkness falls
----------John Mayer--The age of worry
något nytt & bortglömt gammalt
Sittandes i min skinnstol, stirrandes på väggen, inser jag vad jag har glömt bort.
Nerina Pallot.
the Del rey
med munspel
BORN & RAISED ÄR SÅ FANTASTISKT, HERREGUD
raka rader
jag har inte mycket mer att säga,
eller skriva nudå,
mer än att jag jobbar,
äter,
jobbar,
sover,
äter.
jobbar.
så, ja.
Jag har inte så mycket tid till allt.
eller skriva nudå,
mer än att jag jobbar,
äter,
jobbar,
sover,
äter.
jobbar.
så, ja.
Jag har inte så mycket tid till allt.
för att få allt att falla på plats
fantastiska fantastiska fantastiska john mayer.
Born & raised,
jag vet inte hur jag ska förklara det mer,
eller få det att låta som mer,
mer alltså än vad det är,
mer än vad som bara hörs.
Jag har haft gåshud,
i snart 30 min.
konsten att gömma sig bland folk
Då jag står mitt i ett rum,
med människor omkring.
Vilka har ingen betydelse,
eller om de är vackra,
snälla,
kunniga,
eller till och med släkt.
De är många,
och jag är få.
Det är då jag inte kan andas.
Jag vill rymma,
springa,
stänga dörren bakom mig,
släcka,
blunda.
Jag gömmer mig en stund,
för att få plats med mig själv.
Jag vet inte om andra upplever det.
Eller varför det händer.
Men är det så,
så vet du nu,
att du är inte ensam.
med människor omkring.
Vilka har ingen betydelse,
eller om de är vackra,
snälla,
kunniga,
eller till och med släkt.
De är många,
och jag är få.
Det är då jag inte kan andas.
Jag vill rymma,
springa,
stänga dörren bakom mig,
släcka,
blunda.
Jag gömmer mig en stund,
för att få plats med mig själv.
Jag vet inte om andra upplever det.
Eller varför det händer.
Men är det så,
så vet du nu,
att du är inte ensam.
nu när det är på riktigt och på ett annat sätt
Faddringen är över och jag känner mig faktiskt lite sorgsen,
för vår lilla ankmamma var så himla duktig.
Måndag börjar det på riktigt,
så nervös?
Ja men som vanligt.
för vår lilla ankmamma var så himla duktig.
Måndag börjar det på riktigt,
så nervös?
Ja men som vanligt.
I Amsterdam
med inget annat än skära viljan
Mat.
Dagar som dessa är mat så mycket mer än vanligt.
Muskelvärk och ledvärk,
ryggvärk och fotvärk.
jag är imponerad utav mina medarbetare som klarat den här delen.
Dagar som dessa är mat så mycket mer än vanligt.
Muskelvärk och ledvärk,
ryggvärk och fotvärk.
jag är imponerad utav mina medarbetare som klarat den här delen.
för att komma dit jag vill
där allt har sin plats
och för alla andra
Because the only people that interest me are the mad ones,
the ones who are mad to live, mad to talk, desirous of everything at the same time,
the ones who never yawn or say a commonplace thing,
but burned,
burn,
burn,
like roman candles across the night.
Jean kerouac, on the road
the ones who are mad to live, mad to talk, desirous of everything at the same time,
the ones who never yawn or say a commonplace thing,
but burned,
burn,
burn,
like roman candles across the night.
Jean kerouac, on the road
för framtiden
faddring på ICAlagret om tre timmar.
jag är faktiskt tillåten att vara lite nervös,
varför egentligen har jag ingen aning om.
jag är faktiskt tillåten att vara lite nervös,
varför egentligen har jag ingen aning om.
till de som brinner
"Sophia sophia im burning im burning it's a fire, a fire i cannot put out"
bekräftelsebehov
Det är bara då jag är riktigt nöjd,
glad,
tillfredställd,
eller helt enkelt lycklig,
som jag mitt på dagen får tända mina ljus och äta ost & dricka vin kl 14.59 en söndag.
det är ju eberbach.
och jag skriver samtidigt.
glad,
tillfredställd,
eller helt enkelt lycklig,
som jag mitt på dagen får tända mina ljus och äta ost & dricka vin kl 14.59 en söndag.
det är ju eberbach.
och jag skriver samtidigt.
en annan plats
något lite mer än bara
Jag tillåter mig själv att svära skrivandes.
HELVETE,
vilken lättnad & befrielse det här är.
Idag är jag officiellt klar med alla bilder för behörighetsprovet.
Det enda som återstår är en kort presentation.
Så,
alltså har jag -
under 1 vecka färdigställt 7 bilder,
under 2 veckor färdigställt 12,
och under 3 veckor färdigställt 13.
Idag är jag officiellt klar med alla bilder för behörighetsprovet.
Det enda som återstår är en kort presentation.
Så,
alltså har jag -
under 1 vecka färdigställt 7 bilder,
under 2 veckor färdigställt 12,
och under 3 veckor färdigställt 13.
Ändock är det som är det mest fantastiska,
något mycket mer simpelt,
eller komplicerat än så.
Jag är faktiskt
något mycket mer simpelt,
eller komplicerat än så.
Jag är faktiskt
riktigt
nöjd med precis alla.
bara sådär
Helt plötsligt med tandborsten hängandes i mungipan bestämmer jag mig för att satsa allt på ett kort.
Högskolan Dalarna i Falun ratas ur högen.
Göteborgs Universitet,
here i am.
Högskolan Dalarna i Falun ratas ur högen.
Göteborgs Universitet,
here i am.
Artificiell attgöralista
Tre valfria motiv i rött
En avmålad bild, en avmålad verklighet och en ur fantasin
En bildserie på 10 bilder i temat Gränser. 4/10
Välj sedan ut en och kombinera med en nyhetsartikel
Horisonter, berg, hav, verklighet & fantasi
En avmålad bild, en avmålad verklighet och en ur fantasin
En bildserie på 10 bilder i temat Gränser. 4/10
Välj sedan ut en och kombinera med en nyhetsartikel
Horisonter, berg, hav, verklighet & fantasi
vad jag har gjort och vad jag kommer att göra
Jag försöker att övertyga mig själv att det bara kommer att pågå i en vecka.
Det är såhär att jag,
med min utomordentligt värdelösa planeringsförmåga,
måste stänga in mig själv fram till den 15 Maj för att göra klar behörighetsproverna.
Jag kommer att jobba på caféet mellan 14-18 Mån-Tors, så jag har alldeles för lite tid.
Jag måste vara i bildsalen mellan 09-13.30 varje dag för att göra en 3Dmodell.
Utöver det kommer jag att bete mig som en depressiv konstnär med en touch av eremit.
Jag kommer bara att synas,
om jag absolut måste.
Det är såhär att jag,
med min utomordentligt värdelösa planeringsförmåga,
måste stänga in mig själv fram till den 15 Maj för att göra klar behörighetsproverna.
Jag kommer att jobba på caféet mellan 14-18 Mån-Tors, så jag har alldeles för lite tid.
Jag måste vara i bildsalen mellan 09-13.30 varje dag för att göra en 3Dmodell.
Utöver det kommer jag att bete mig som en depressiv konstnär med en touch av eremit.
Jag kommer bara att synas,
om jag absolut måste.
ur en annan vinkel
Att göra allt i sista sekund
Behörighetsprover.
Jag har total avsaknad utav den mentalitet som behövs för att få saker gjorda.
Sista veckan och jag har gjort hälften utav de uppgifter jag har att göra.
Detta var dagens,
den innebär även 9 till -en serie på tio bilder som berättar en historia.
Jag hoppas att jag lär mig någon gång.
Jag har total avsaknad utav den mentalitet som behövs för att få saker gjorda.
Sista veckan och jag har gjort hälften utav de uppgifter jag har att göra.
Detta var dagens,
den innebär även 9 till -en serie på tio bilder som berättar en historia.
Jag hoppas att jag lär mig någon gång.
berättarsidan
fantastiska fantastiska fantastiska Liam Bailey.
vad jag hoppas att framtiden ger mig, jag som varit så rädd för den.
Det är ett litet hus. Ett litet hus med ett lätt slitet yttre, målat i dess forna glans med vackra jordfärger. Dörren är smutsigt gul, med tunga järnhandtag. I dörren sitter ett litet runt fönster med en vacker grön färg. Gångjärnen låter använda när du trycker ner handtaget och öppnar dörren. Där inne är en helt annan värld.
Med vikta svanar och glasflaskor i färg, med egenstopade ljus & stora växter kliver du in i en värld där du är hemma, oavsett vem du är. Över tröskeln vet du att här inne är jag jag och ingen annan. Det är dovt inne i huset, men med stora fönster så du ser alla möjligheter.
I det här huset finns ett bibliotek där du som vill kan fly från det som jagar dig. Vackra bokryggar förgyller väggarna och blandas med objekt jag samlat på mig från alla äventyr jag varit på. Det finns historia i allt och det är här du imponeras och förstummas, det är här tårar blandas med skratt. Det är verklighet blandat med fantasi. Det är användt och organiserat och alla ting har sitt speciella användningsområde.
Det finns ett piano, inte för att jag själv ska spela, utan för att den som kan, ska känna att här bidrar denne med sitt.
Det finns en atelje. Med sitt höga tak finns inget stopp och med sina stora fönster visar den dig världen. Med vackra penslar och papper, med böcker som avslöjar sina hemligheter och med musik som visar dig vägen är detta en plats att skapa sin egen värld, så som man själv vill ha den.
I köket vet du att det alltid finns tid. Här inne blandas nya ideér med gamla vanor och är en plats att andas ut. Det är du, och din mat. Det är du och dina vänner. Det är du och tiden.
Jag som bor i det huset, är lärare i konst. Jag har lärt mig franska, befinner mig i Paris & mina elever är högskolestudenter. Jag bär det som faller mig in, vilket ofta blir i färg. Jag lever och andas, och är precis där jag vill vara. Stress är något jag lagt långt bakom mig, nu tar jag dagen som den faller mig i händerna.
De jag undervisar är intresserade och jag inspirerar dem. Jag visar dem en väg som de inte förr sett och vill lära sig. De älskar ämnet lika djupt som jag själv och ingenting hindrar oss från att gå den väg vi satt ut för oss.
Mina vänner från olika delar av världen hälsar på och berättar sina historier. De berättar att här kan de andas ut och för varje gång de varit här ristar de in sitt besök och skapar en historia.
Då jag somnar på kvällarna i ett sovrum fylld utav lugn och drömmar, vet jag att jag levt mitt liv & gjort det jag har önskat.
Då jag somnar på kvällarna vet jag att jag alltid följt mitt hjärta.
Med vikta svanar och glasflaskor i färg, med egenstopade ljus & stora växter kliver du in i en värld där du är hemma, oavsett vem du är. Över tröskeln vet du att här inne är jag jag och ingen annan. Det är dovt inne i huset, men med stora fönster så du ser alla möjligheter.
I det här huset finns ett bibliotek där du som vill kan fly från det som jagar dig. Vackra bokryggar förgyller väggarna och blandas med objekt jag samlat på mig från alla äventyr jag varit på. Det finns historia i allt och det är här du imponeras och förstummas, det är här tårar blandas med skratt. Det är verklighet blandat med fantasi. Det är användt och organiserat och alla ting har sitt speciella användningsområde.
Det finns ett piano, inte för att jag själv ska spela, utan för att den som kan, ska känna att här bidrar denne med sitt.
Det finns en atelje. Med sitt höga tak finns inget stopp och med sina stora fönster visar den dig världen. Med vackra penslar och papper, med böcker som avslöjar sina hemligheter och med musik som visar dig vägen är detta en plats att skapa sin egen värld, så som man själv vill ha den.
I köket vet du att det alltid finns tid. Här inne blandas nya ideér med gamla vanor och är en plats att andas ut. Det är du, och din mat. Det är du och dina vänner. Det är du och tiden.
Jag som bor i det huset, är lärare i konst. Jag har lärt mig franska, befinner mig i Paris & mina elever är högskolestudenter. Jag bär det som faller mig in, vilket ofta blir i färg. Jag lever och andas, och är precis där jag vill vara. Stress är något jag lagt långt bakom mig, nu tar jag dagen som den faller mig i händerna.
De jag undervisar är intresserade och jag inspirerar dem. Jag visar dem en väg som de inte förr sett och vill lära sig. De älskar ämnet lika djupt som jag själv och ingenting hindrar oss från att gå den väg vi satt ut för oss.
Mina vänner från olika delar av världen hälsar på och berättar sina historier. De berättar att här kan de andas ut och för varje gång de varit här ristar de in sitt besök och skapar en historia.
Då jag somnar på kvällarna i ett sovrum fylld utav lugn och drömmar, vet jag att jag levt mitt liv & gjort det jag har önskat.
Då jag somnar på kvällarna vet jag att jag alltid följt mitt hjärta.
Jag måste ha förlorat den på vägen
jag kom precis på,
Jag har en historia att berätta.
Men som förut,
får den vänta till imorgon.
Den handlar iallafall om Paris.
Och att njuta av livet.
Jag har en historia att berätta.
Men som förut,
får den vänta till imorgon.
Den handlar iallafall om Paris.
Och att njuta av livet.
i bara svart och vitt
allt med historia
det är en vacker känsla då du hittar någon som är som du. Som hör vad du säger och ser vad du ser.
Först en vild diskussion. Vad kvittar, bara det berättas eller talas om något. Stekflottet blandas med orden och fräsandet med fågelkvittret. Dörren står med öppna armar för solen & molnen och kölden kryper efter golvet som värmen från marken en kall sommarkväll. Det är musik i bakgrunden. Jazz. Blues. Rockabilly. Det är alltid rökigt och aldrig ordning.
>> forden är en kvinna, vem?<<
han svarar inte direkt, utan låter ölen blandas med tanken om vem hon är. Jag ser hur bilderna bläddrar förbi tillsammans med den gula kvällsolen som en öppen bok. Han målar upp en bild från insidan & ser henne tillslut framför sig. Leende tar han en klunk till.
>> .. hon är en kurvig kvinna. 50 år. Svart klänning med en silverspets i sin djupa urringning. Hon har friserat hår av silver & i baren beställer hon snabbt en vodka och sväljer, sedan vin. Kallt. Vitt. Hon vet hur man gör entré & sitter storslaget i sin trästol. Rakryggad tänder hon en cigarett med en tändsticka från en annorlunda ask. Hon har öga för detaljer. Hon har ägt ett galleri & hon kan konst, men är inte konstnär.. <<
Han forstätter en stund till. Han målar framför sig utan att använda färger. Han visar & berättar och drar med mig in i sin brinnande skog med stjärnorna i havet.
Tillsammans med det rökiga köttet och den ljusa ölen fortsätter vi att blåsa liv i ting. Andas in i de små atomer som finns & skapar en ny form. Drejer med tanken en ny personlighet & får henne att gå framför oss utan att hon vet om det. Hon lever och andas. Vi skrattar ikapp med henne och hittar det vackra i en värld som inte finns. Känslan av att i den oförståendes ögon aldrig vara värdig & att bli blåst omkull för att se något annat.
Otaliga skratt senare inser vi att maten blivit kall.
Jag förvånas aldrig av hur vi ser samma sak,
min pappa & jag.
med en blå himmel till
Uppsala var alldeles, alldeles för mysigt.
En snabb tur för att byta luft en stund gjorde gott.
Så jag tackar calle & co än en gång för husrum,
& musik,
& gott humör,
& fina vänner.
Det är än lite lättare nu alltihop,
att andas,
trivas här & där inne.
Det är skönt att vara riktigt glad.
En snabb tur för att byta luft en stund gjorde gott.
Så jag tackar calle & co än en gång för husrum,
& musik,
& gott humör,
& fina vänner.
Det är än lite lättare nu alltihop,
att andas,
trivas här & där inne.
Det är skönt att vara riktigt glad.
